Ensam och trött!

Usch, jag känner mig riktigt ensam! Barnen har en Gnälldag med stort G... Tord är bortrest hela helgen, mamma är iväg med jobbet, pappa är på Orust, barnens farmor och farfar är på Menorca, systra min bor inte här... Och jag har behov av lite socialt sällskap!
Alla människor är så upptagna nuförtiden. Spontanbesök har nästan försvunnit från var mans agenda. Det går inte ringa många och fråga om man kan komma och fika, samma dag...

Jag känner ofta att jag har dåligt socialt nät när det gäller att få hjälp med barnen eller nåt annat en timme eller två! Sen vill jag sällan belasta någon heller! De flesta har egna barn och fullt upp och de som inte har barn har oxå fullt upp. Alla jobbar heltid, är det det som livet går ut på? Jobba, jobba, jobba? Ett motto jag har är:

"Det är få människor som på dödsbädden ångrar att de inte jobbat mer".

Usch, idag är jag lite bitter, sov inte många minuter inatt. Barnen somnade före 18.30, båda två så kvällen gick fint, sen ropade Alvin 19.45 och ville att jag skulle ligga hos honom, så jag gjorde mig klar för att sova och gick och la mig, riktigt trött! 00.48 hade jag fortfarande inte somnat, sen sov jag stundtals men var vaken flera gånger varje timma! Jag har svårt att sova utan öronproppar och störs av minsta lilla ljud... sen vill jag kontrollera allt. Jag ligger och ororar mig för att barnen skall väcka varandra med följd att jag inte sover själv. Tvåbarnsproblematik! Jag får nog söka hjälp, får man bara sova så orkar man nog vara en bra förälder, men utan sömn i kroppen blir man ledsen och irriterad, precis som jag är idag! Hur skall det gå att sköta ett jobb sen oxå då?

Jag känner mig fortfarande ensam men nu har barnen sovit en stund och jag har vilat 15 min på soffan! Nu ska jag ringa till J & J & E och säga att vi gärna kommer en stund. Nej, inget spontant - vi bokade igår! Nu ringde J själv, hon hann före, nu känner jag mig extra välkommen! Tack!

Kram Lisa, bitter tant i sina bästa år?!